Behovet av proteiner i kosten ökar också med stigande ålder. De nordiska näringsrekommendationerna från i juni 2023 rekommenderar att intaget av protein för äldre ska ökas från 0,8 till 1,2 – 1,5 g per kg kroppsvikt. För att uppnå detta högre proteinintag kan det krävas en förändring i kosten. En kost som är lämplig för en person som är 30 år kanske inte är lika lämplig för den som är 60 år.

Proteiner som bränsle

Protein används för att bygga vävnad, producera enzymer, hormoner och annat. Proteiner kan också användas som bränsle. Det finns tre typer av bränsle som vi får från kosten: kolhydrater, fetter och proteiner. Medan oxidation av kolhydrater och fetter ger vatten och koldioxid, producerar oxidation av protein också avfall i form av kväve och syror, som måste elimineras genom njurarna. Från omkring 30 års ålder minskar njurfunktionen i genomsnitt med 1 % per år vilket gör att äldre personer har en njurfunktion som blir sämre med åldern. Om njurarna inte kan eliminera kväve och syror, blir dessa giftiga genom att surheten i den interstitiella vätska ökar. Detta stör cellfunktionen och är förknippat med många sjukdomar.

Aminosyror och muskler

De essentiella aminosyrorna (EAA) från en måltid lagras som muskelvävnad, en process som kallas muskelproteinsyntes (MPS). De flesta av de icke-essentiella aminosyrorna (NEAA) oxideras i tunntarmen och levern för energi. EAA kan endast användas i ett visst förhållande och extra EAA oxideras i levern. För att MPS ska inträffa måste proteinintaget från en måltid överstiga en tröskel. När vi åldras ökar denna tröskel och är för äldre vuxna 20 g.

Hur mycket proteiner behöver vi?

Under kursen går vi igenom den senaste forskningen i mer detalj och utforskar hur proteinbehovet kan uppnås med svenska livsmedel och vilka kosttillskott som kan användas för att minska surheten.